I legenden kan man läsa om hur Katarina tvingades att försvara sig själv och argumentera för den kristna läran genom att ensam debattera med 50 av de främsta filosoferna i landet. Dessa lärda män trodde inte att Katarina var mycket till motståndare. Hon var bara arton år, och de yttrade sig föraktfullt om att, som det formuleras i legenden, "disputera med ett flickebarn".

Men Katarina var en betydligt svårare motståndare än de kunnat föreställa sig. Hon var "ytterst förfaren i boklig lärdom", och de lärda männen fick ge sig för hennes skarpsinniga argument på punkt efter punkt. Inte bara det, debatten slutade med att de mangrant och på stående fot beslöt sig för att gå över till den kristna tron.

Att Katarina av Alexandria räknas som speciellt skyddshelgon för universitet och bibliotek hänger alltså samman med denna händelse. Som helgon hör hon också till de så kallade huvudjungfrurna och till nödhjälparna.