Denna byggnad uppfördes på 1600-talet som en förlängning och avskild del av kyrkan för att fungera som gravplats åt medlemmarna ur den adliga familjen Bonde, med säte på Hässelby slott, vilket på den tiden hörde till Spånga socken. Man skulle kunna säga att gravkor av det här slaget fungerar som ett slags uppförstorade varianter av vanliga gravplatser ute på kyrkogårdarna. Ovan jord, som en motsvarighet till gravstenen är själva koret, dekorerat med allehanda minnessaker som handlar om de avlidna. Under golvet finns kryptan med gravplatsen. Här begravde släkten Bonde sina döda under en hundraårsperiod fram till slutet av 1700-talet.

Man vet inte exakt när gravkoret byggdes. Någon gång under åren före 1673 måste det ha varit, eftersom det från det året finns skriftliga handlingar där gravkoret nämns som färdigbyggt. Tidigast började koret byggas under år 1667, det var året då Gustav Bonde dog. Att hans död var anledningen till att gravkoret kom till berättar några inskriptioner på utsidan av byggnaden. Följande text kan man läsa på den vägg som vetter mot öster:
Illustrissimo domino domino
Gustavo Bonde Caroli
filio L: B: de Leyhela, domino
de Espelunda, Hesleby
Toftaholm Greefsten
Arnbergh et Winstorp.
Smae Rae Mtis tutori regni
Sveciae senatori ad
ministratori et thes
aurario, nec non academiae
Dorpatensis cancellario
anno MDCXX die I febr
nato in aula materna
Espelunda Hamburgi die
XXV: may Ao Ci MDCLXVII denato coniugi dulcissimo
quo cum
vixit annos XIX menses VIII		 Åt den vittberömde herren herr
Gustaf Bonde Carlsson,
friherre till Laihela, herre
till Espelunda, Hässelby
Toftaholm Gräfsten
Arnöberg och Vinstorp.
Hans Kungl Majestäts förmyndare, Svea rikes råd,
styresman och skatt-
mästare, ävensom Dorpats
akademis kansler, född
1620 den 1 febr.
på mödernegården
Espelunda, död i Hamburg
den 25 maj Kristi år 1667,
åt den ömme maken, med vilken hon levde samman
19 år och 17 månader
"Hon" syftar på Anna Christina Persdotter, Gustav Bondes änka. Men gravmonumentet tillägnades även hans första hustru och hennes son Erik, vilket framgår av texten på södra väggen:
Ut et illustrissimae dominae
Mariae Elisabethae
Ulfsparre Erici filiae natae
Ao MDCXXV die XX junii
eidem domio illustrissimo
Gustavo
Bonde die VIII: decemb: Ao MCCXLIV nuptae. Quae
post: natum filium
Ericum Bonde Ao MDCXLVI
die X aprilis
pie decessit qvi
et ipse filius expeditis
Italliae Germanniae itineraribus
Parisis Ao MDCLXVII die
XXIV julii obyt simul-
que hoc: monumento
conditus quiescit		 Och ävenså åt den vittberömda
husfrun Maria Elisabeth
Ulfsparre Eriksdotter, född
år 1625 den 20 juni,
gift med samme herre den vittberömde Gustaf
Bonde den 8 december år
1644, och som
efter födelsen av sonen
Eriks Bonde år 1646
den 10 april
stilla avled, vilken
samme son efter resor
i Italien och Tyskland avled i Paris år 1667 den
24 juli och även
ligger begraven under detta monument.

Maria Elisabeth Ulfsparre dog alltså, liksom så många kvinnor förr, i barnsäng. En tidsspegling, om än mer specifik för stormaktstiden och då i synnerhet för den aristokrati som släkten Bonde tillhörde, ger också raderna som handlar om Erik Bonde. Han var alltså 21 år gammal när han avled, och uppenbarligen var han ute i Europa på sin bildningsresa, - "le grand tour". Under denna tid blev det nästan till något obligatoriskt att unga adelsmän skulle bege sig ut i vida världen och studera språk, förfina sina seder och bakom kulisserna lära sig matnyttigheter om det storpolitiska spelet. Nu skulle ju Sverige höra till den politiska, ekonomiska och kulturella eliten i Europa, staten krävde av adelns folk att de skulle fungera som ämbetsmän och officerare, dess unga blivande makthavare behövde utbildning. Men alltför vanligt var också att dessa unga män aldrig kom hem från sin "grand tour", Erik Bonde var en av dem.

En tredje inskription på utsidan av Bondeska gravkoret, på den vägg som vetter mot norr, berättar om uppdragsgivaren själv:

Sibique et liberis illustrissima
de: Anna Christina Petri
filia nata Ao MDCXXX die
VIII: septemb: praefati
illustrimi domini Gustavi Bonde
coiux altera eidem Ao MDCXLVII
die XVI septem
bris nupta. V filiorum
totidemqve filiarum mater: II.
filiis et IV
filiabus adhuc super
stitibus vidua moestissima monumentum
hoc viva F. C.		 Samt åt sig och sina barn lät
den vittberömda fru Anna Christina Persdotter född år 1630 den 8 sept, förmäld
med den förutnämnde vittberömde herren Gustav
Bonde år 1647 den 16 sept.
såsom hans andra hustru, moder till fem söner och lika många döttrar, av vilka ännu två söner och fyra döttrar återstå, såsom en djupt bedrövad änka resa detta monument medan hon ännu var i livet.
<<< tillbaka